Om mig

Tjejen, tösen, kvinnan som studerar Women´s studies på Virginia Tech, USA. Är nyfiken och liten, lycklig och inspirerad. Vill vara just där jag är och vill göra just det jag ska. Inte mer inte mindre

söndag 30 oktober 2011

Professorn tipsar

Alla mår bra av applåder och de flesta av oss får applåder allt för sällan. Här kommer knixettipset. Uppmana dina vänner att applådera för dig. Din uppgift är att räkna in dem: 1,2,3 och sen får dom ge en rungande applåd åt just dig för att du är just du o du råkar vara alldeles fantastisk. Det är även okej att krydda applåderna med jubel. Garanterad självkänslabooster.

Här e mina applåder till fantastiska dig (du får själv stå för ljudeffekterna)

onsdag 26 oktober 2011

måndag 24 oktober 2011

Billy on stage

Show with Mr. Cosby himself. Great night. He's a cute little fellow and he has a quote for all of us:

This is for one of my friends
"I wasn't always black... there was this freckle, and it got bigger and bigger."

This one is for me:
"I don't know the key to success, but the key to failure is trying to please everybody."

This is for my parents
"No matter how calmly you try to referee, parenting will eventually produce bizarre behavior, and I'm not talking about the kids. Their behavior is always normal."

This is for all boyfriends out there (M. for example):
"Women don't want to hear what you think. Women want to hear what they think - in a deeper voice."

And this is for my mum and her friends:
"Gray hair is God's graffiti."

Life tastes good :)





söndag 16 oktober 2011

Varma Kriget


I några veckors tid har min mat mystiskt försvunnit ur det gemensamma kylskåpet. Vi har uppenbarligen en mattjuv eller två i huset. Så, när min påse med blandade nötter försvann i torsdags insåg jag att nu är det allvar. Nu är det krig. Så jag greppade mitt kavelgevär och avfyrade heta, kladdiga nybakade COOKIES. Tänkte att mattjuvarna kan behöva lite sötma i tillvaron. Mera Cookies åt folket! Kavelkvinnan meddelar uppdrag slutfört.


lördag 15 oktober 2011

I huvudet på en feminist. Va? Feminist?










Varför var det ingen som varnade mig?
Varför sa ingen något?
Bara ett enkelt "Kära Cecilia, jag vill att du ska veta att 'Women´s Studies' inte är ett ämne som du studerar utan en livsstil"
Planet på Vanda flygplats den 13 augusti var en välkamouflerad berg-och-dalbana.
Plötsligt inser jag att vi är på första toppen, den lägsta, men ändå tillräckligt hög för magpirrningar.
"Får jag hoppa av här?"
Vinden rufsar o river i mitt hår.
Våldtäkt, rasism, fattigdom, förtryck, omskärelse, makt och anorexia blåser mig rakt i ansiktet.
Jag blundar, känner en tår. En tår för varje berättelse jag hört.
En till tår, för varje berättelse jag kommer få höra.
Min högra hand sträcker sig förtvivlat uppåt mot nödbromsen.
Medan min högra fot vill gasa.
Men det finns ingen broms.
Det finns ingen gas.
Så jag sitter här, sekunden före min vagn faller vilt men kontrollerat över stupet.
Just nu. Just här. Har jag en uppgift.
Mitt stora uppdrag.
Mission: Open your eyes.
Oj.
Vyer, vackra, för mig oupptäckta, vyer.
Professorerna vinkar, ler o hejar på mig.
"Oh, Cecilia you´re such a passionate feminist!"
"But I don't want to be a feminiiiiiiiiiiiiiiiiiii"

tisdag 11 oktober 2011

Cecilia och 99 %:en

Träffade Mrs F på hostellet. Hon ville se en förändring. Hon hade flugit till DC från California endast för att joina Wallstreet protesten som nu spridit sig till DC. Hon sa:

"Våga se en förändring, våga stiga ut ur din comfortzone och se hur vårt samhälle verkligen fungerar. Vem har makten? Vem bestämmer? Vi tror att vi är så hjälpsamma och förstående. Men vi förstår inget, vi är ignoranta så länge vi är priviligierade. Samhället lär oss att vara ignoranta. Samhället lär oss att godkänna förtryck. Btw the American Dream is a freaking utopia"

Jag kollade in protesterna fredagkväll. Protesterna har förresten fått ungt tillskott


Btw DC is freaking awesome!

torsdag 6 oktober 2011

Washington DC

Om 3 timmar hoppar jag på bussen till DC. Sweet.

Det här vill jag göra i hufvudstaden:

  • äta indiskt
  • skriva kort till familjen
  • läsa Tomas Tranströmers poesi
  • prata med en uteliggare
  • shoppa på Outlet
  • smalltalka med en busschaufför
  • göra mitt första "kindnessuppdrag"
  • köpa en överraskningspresent åt min rumskompis
  • lyssna på live jazz
Cecilia ser helt upprymd ut, Mr President tycks kunna behärska sina känslor något bättre. Kan även konstateras att en kycklinggul blazer är helt klart något fröken Wester inte ska sikta in sig på under shoppingturen. Guld pärlörhängen däremot...keeper.